Bildvisningar
Varje bildvisning är 45 – 60 minuter. De markerade med * är diabilder, övriga är i Powerpoint-format. Föreläsningarna anpassas enkelt till olika nivåer och grupper.
Konstverket möter sin publik
På vilka sätt påverkar placering, form och presentation konstupplevelsen? Vad har publiken för roll i mötet; är den åskådare, aktör, medarbetare? Utifrån exempel från konstnärliga praktiker som måleri, skulptur, installation, performance etc. diskuteras sätt att modellera mötet mellan verk och publik.
Måleri eller skulptur?
Vad är egentligen en målning eller en skulptur? Är det så enkelt som två- eller tredimensionellt? Men har inte en målning där den hänger på väggen tre dimensioner? Och finns det skulpturer som är platta? På vilket sätt tillämpas begreppen måleri och skulptur i modern och samtida konst?
Aspekter av skulptur
offentlig (skulptur, rum och skala), rörlig/kinetisk (teknik), scenisk - rumslighet / installationer (grader av verklighet). De olika aspekterna finns också som enskilda bildvisningar.
Bilden av människan*
Varför har vi valt att avbilda oss på olika sätt genom tiderna? Människans ansikte och kropp från den tidigaste historien till nu. Bildvisningen kan också göras i två delar; porträtt och kroppsavbildning. Bildvisningen är inriktad på skulptur och teckning.
Projektet LARM
Kvinnor som arbetar konstnärligt med ljud, en presentation av projektet och av boken och CD ”Larm: Från munhåla till laptop. Ljud i Nordisk konst”. Föredraget görs med minst en till ur projektgruppen.
Rumslighet*
En resa genom olika rum med frågan ”Vad är rumslighet?” i bagaget. Vi börjar ute i rymden…
Smuts och plats
kaos och ordnande, förutsättningar och frågeställningar i rumslighet och skapande av plats.
Teckning, text, tecken*
Handen, pennan och tanken, olika aspekter av det tecknade.
Visual music
-Bild och färg i förhållande till musik. (bla Kandinsky)
Enskilda konstnärer:
Matthew Barney*, Marcel Duchamp, Eva Hesse*, Jenny Holzer*, Dan Graham*, Bruce Nauman
Konstriktningar:
Dadaism
Konstriktning 1910-30. Lekfull och upprorisk. Konst av ”skräp”, text, poesi och ljudexperiment, sammansmältning av olika genrer. All modern, postmodern och samtida konsts vagga - Fluxusrörelsen, popkonsten, konceptkonst och relationell konst. Konstnärer bla: Marcel Duchamp, Francis Picabia, Hanna Höch.
Rysk konstruktivism*
Ryssland 1913-35. Kring revolutionen ville de ryska konstnärerna delta i att bygga upp det nya samhället och den nya människan. Konstnärerna designade kläder, möbler och arkitektur, gick in i produktion av mönster och bruksföremål, gjorde scenografi och teater. Konsten skulle vara Folkets angelägenhet. Avtog när Stalin förordade socialrealism. Konstnärer bla; Ljublova Popova, Alexander Rodtjenko, Alexandra Exter
Fluxus
1950tal och framåt. Världsomspännande rörelse sprungen ur Dadaismens respektlösa förhållande till konstobjektet. Man gjorde konst av brev ”mail-art”, skräp, ”kit” av texter och föremål i flera upplagor och olika iscensatta eller spontana händelser sk. happenings. Humor, texter och gränsöverskridande viktigt. Konstnärer bla Alan Kaprow, Georg Macunias, Yoko Ono, Joseph Beuys
Minimalism- konstriktning
1960-tal, främst i USA. Kännetecken: kuber, vit färg, industriella material och finish. En reaktion på Expressionismen (företrädd av bla Jackson Pollock) där konstnärens unika ”avtryck” var viktigt. Minimalismen gick åt andra hållet; objektet mångfaldigades - ”serialitet”- och framställdes ibland av en verkstad utan konstnärens hantverksinblandning Konstnärer bla: Donald Judd, Sol Lewitt, Eva Hesse
Postmodern konst
Från sent 1970tal och framåt. Det finns ingen enhetlig sanning, Gud är död och den Stora gemensamma berättelsen gäller inte längre. Modernismens tro på det sanna, överallt gällande, absoluta objektet överges. Bildkonstens förhållande till konstteori och filosofi blir viktigt. Stilblandning vanligt. P. en konsekvens av konceptkonsten samt genus- och minoritetsdiskussionen, där perspektivet är avgörande för tolkningen. Konstnärer bla: Georg Baselitz, Cindy Sherman, John Armleder.
Workshops
Nedan följer en förteckning över de workshops jag erbjuder. De är tänkta för grupper på 5-12 personer. På uppdrag kan jag också utforma skräddarsydda workshops och kurser i främst teckning, skulptur, rumslighet och tredimensionellt arbete. Jag samarbetar även med konstnär Susanna Nygren, där vi i workshops arbetar med och diskuterar måleri –, tecknings- och skulpturaspekter.
Konceptuella workshops
Smuts,plats,rum– praktik, estetik, metafor
Erfarenheten som städning ger– att bokstavligen beröra ett rums alla ytor – bildar en fysisk kunskap och känsla för rum. Den här underskattade kunskapen är formulerad i kroppen, med kroppen.
I workshopen är arbetet med att städa att bli varse om en process som gör oss medvetna om rummet och rumsligheten. Aspekten att användbar kunskap kan komma från sk. ”tråkiga” aktiviteter diskuteras liksom vår kulturs förhållande till smuts och kreatitivitet. Kursen innehåller bildvisning, praktiskt arbete, enskild och gruppdiskussion samt textläsning. Varaktighet ca 5 dagar heltid.
Rumslig teckning
Utforskande av teckning som rumslig aktivitet där studenterna får använda sig av kroppen på oväntade sätt. Storlek, skala, placering diskuteras liksom konventioner, sinnenas olika kompetenser och relationen kropp-rum. Kursen innehåller bildvisning, övningar i grupp och individuellt, genomgång med diskussion samt 3D-uppgift där gruppen ”översätter” teckningen till en rumslig form. Material kan vara papper, kartong, ståltråd eller gips, ståltråd, hönsnät, beroende på vilka lokaler som finns att tillgå.
Workshopen kan utföras på 1-2 dagar, med 3D-uppgift 5 dagar och kan även utökas ytterligare 1-2 dagar med uppgifter av Susanna Nygren, målare.
Medveten slump - om konstnärliga val och metoder
På vilka sätt och utifrån vilka grunder görs konstnärliga val? Vad grundar sig valen av till exempel ämne/motiv, material, färg, komposition, utförande och presentation av ett verk på? Genom att studenten använder en speltärning i arbetsprocessen frilägger kursen metoder, moment, vanor och problematik i en diskussion handledaren.
Kursen innehåller bildvisning, gruppdiskussioner och individuell handledning. Kurstid minst 5 arbetsdagar.
Bridging History – en samarbetsworkshop
Konstnärer har genom historien inspirerats av andra konstnärers arbeten. Det är inte ovanligt att t.ex. ämnesval, komposition eller tekniker från tidigare perioder plockas upp och används på nytt. Men vad skulle hända i ett konkret samarbete med en konstnär från en annan tid? Hur skulle samarbetet utveckla sig? Från vilket eller vems perspektiv? Utifrån vilka tolkningar av den historiska konstnärens arbete, tidsepok och samhälle han eller hon levde i? Hur förhåller jag mig som samtida konstnär till de influenser som konsthistorien och andra konstnärers verk – medvetna eller omedvetna – utövar på mitt arbete?
Tolv konstnärer från 13- till 1900-talet presenteras som samarbetspartners. Studenten väljer en eller flera att samarbeta med. Workshopen kan med fördel initieras under 1-2 dagar för att löpa med självständigt arbete under 2-3 veckor och avslutas med 1-2 dagars genomgång. Kursen innehåller bildvisning, individuell handledning och gruppdiskussion.
Workshopen kan med fördel presenteras i form av en kortare utställning i lämplig lokal.
Arbete utifrån aktmodell
Aktmodell och mental träning
Arbete med aktmodell utifrån frågor som: Hur börjar jag? Vad brukar jag göra? Vad gör jag när jag tappar koncentration/lust? Hur kommer jag ”upp på spåret” igen? Vilka metoder kan jag använda för att förändra mitt sätt att se? Är det möjligt att överaska sig själv?
En workshop där studenten med teckning inför aktmodell som medel undersöker sin arbetsprocess, sitt sätt att se och metoder för att förändra och förstärka sitt uttryck.
Workshopen innehåller bildvisning, individuell undervisning samt gruppdiskussion. Workshopen kan göras 1-2 veckor, där den längre versionen görs tillsammans med Susanna Nygren, målare.
Modellering efter aktmodell
Att utifrån aktmodell undersöka tredimensionalitet och form. Studenterna kan arbeta endast med lera eller alternera mellan olika material som papper och trä. Kursen kan med fördel läggas antingen för- eller eftermiddag under cirka två till tre veckor. Om momentet gjutning med förlorad form önskas, förlängs kursen 5-7 heldagar. Kursen lämpar sig både för elever intresserade av skulptur och måleri. I kursen ingår bildvisning, individuell handledning och gemensam genomgång med diskussion.
Kursen finns också i en version med skulptur i relation till teckning, tillsammans med Susanna Nygren, målare.
Material- och teknikinriktade workshops
Gips som dynamiskt material
Att bygga en struktur / ett objekt som förhåller sig rumsligt till ett begränsat område. Materialet gips prövas tillsammans med armeringsjärn, hönsnät, säckväv, papper, trä, ståltråd, skumgummi, frigolit etc. Syftet med workshopen är att eleverna:
- Lär sig blanda och arbeta med gips, i kombination med andra material.
- Lär sig hålla verkstäderna i ordning så att de fungerar
- Producerar ett objekt i ett rumsligt sammanhang
Workshopen hålls en vecka heltid med självständigt arbete utanför undervisningstid. Workshopen innehåller bildvisning, uppgift utifrån begreppen kropp/rörelse/struktur, genomgång av material och hur man blandar gips. Genomgång med gemensam diskussion.
Att bygga modell – modell som verktyg, simulation och verk
Modell är ett praktiskt verktyg i planeringen av utställningar och installationer, men även i utvecklandet av enskilda verk som ska utföras i större skala. Konstnärer har även använt sig av modellen som verk, till exempel i Marcel Duchamps ”Box in a Valise” där han visar miniversioner av sina verk i en resväska. (ett slags portabelt ”museum”) eller i den engelske konstnären Julian Opies arbeten.
Syftet med kursen är att eleven kan lära sig tänka i skala, material och i rumslighet med modellen som medium, pröva olika konstellationer av verk i ett rum, utforma idéer för en installation, diskutera modellens idé, funktion och möjligheter som enskilt verk. Kursen innehåller bildvisning, individuell undervisning och gruppdiskussion. Tid; en vecka heltidsstudier med ev . eget arbete utanför undervisningstid.